Brottet ägde rum utanför en samlingslokal i Örebro och enligt den asylsökande mannen hade 24-åringen skjutit honom genom det öppna fönstret. Ytterligare fyra skott avlossades därefter som inte träffade. Skadorna var livshotande men målsäganden hann ringa 112 innan han svimmade.
En nu 28-årig man dömdes även för bland annat medhjälp till mordförsöket till tre års fängelse.
Männen, som nekade till brotten, överklagade och hovrätten konstaterar att frågan är om det kan anses bevisat att 24-åringen och 28-åringen verkligen är rätt gärningsmän. Hovrätten konstaterar att det inte finns någon teknisk bevisning som omedelbart binder 24-åringen till mordförsöket och inte heller några vittnesiakttagelser.
Åtalet bygger i första hand på målsägandens utpekande. Hovrätten skriver i domen att det ska beaktas att målsäganden har sett gärningsmannen endast under någon eller några sekunder i en mycket hastigt uppkommen och chockartad situation. Dessutom sade målsäganden, i samtalet till SOS Alarm, bara att ”somebody” skjutit honom, trots att han tidigare samma kväll träffat de påstådda gärningsmännen och kände till dem. På fråga från polisen svarade han först att han inte visste hur gärningsmannen såg ut.
Hovrätten konstaterar att det inte kan uteslutas att målsäganden i efterhand har skapat sig en felaktig minnesbild av händelsen. Målsägandens uppgifter är därför inte så tillförlitliga att utpekandet ensamt kan läggas till grund för en fällande dom. VIsserligen finns det också annan bevisning, som att det påträffats tändsatspartiklar på 24-åringens kläder, men den tekniska bevisningen talar i övrigt mot att han befunnit sig på brottsplatsen. Hovrätten anser inte heller att motivet är övertygande.
Sammantaget finner inte hovrätten att utpekandet får ett sådant tydligt stöd av den övriga utredningen att det kan anses uteslutet att någon annan än 24-åringen är gärningsman. Därför friar hovrätten honom från försök till mord och grovt vapenbrott. Även 28-åringen frias från inblandning i mordförsöket.
Foto: Scanpix
